torsdag 19 maj 2011

Didaktiska seminarium!

Under kursens gång har vi haft tre tillfällen där vi lett aktiviteter och fått tillfälle att leda en "barngrupp" vi har haft olika teman för varje aktivitet. I min grupp valde vi till första tillfället att ha teme kroppen. Då vi först inför varje didaktiskt planering satt och diskuterade utifrån litteratur och läroplanen vad vill vi interagera med musik. första planeringen blev

MUSIK TEMA KROPPEN
Av Grupp A3. HB Vt-2011
Introduktion: Vi valde att sätta ihop fyra låtar om kroppen som du kan använda i förskolan. Låtarna har vi delat in i olika åldrar som vi tyckte kunde passa. Men självklart kan låtarna anpassas och mer eller mindra användas för alla åldrar. Alla låtarna går igenom olika kroppsdelar för barnen då de lär sig de rätta begreppen för dessa, de får även träna på kroppsuppfattningen då ni kan göra rörelser till låtarna.
1.      Var är tummen? (1-2 år)
2.      Huvud axlar knä och tå! (2-3år)
3.      Honkey Tonk! (3-4år)
4.      Fader Abraham! (4-6år)
Mål för aktiviteten:
I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att förskolan skall sträva efter att varje barn:
-          utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning
-          utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
-          utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
-          utveckla sin förmåga till att ta egna initiativ och ha tillit till sin egen förmåga

·         Med dessa aktiviteter vill vi få barnen att röra specifika kroppsdelar till musik. Detta för att utveckla deras: koordinationsförmåga, balans, kroppsuppfattning, förmåga att härma rörelser, förmåga att skilja på höger och vänster. Allt detta händer på ett roligt och lustfyllt sätt i leken.


Förberedelser för aktiviteten:

·         Ha med musik som passar eller alternativt ha med mora träsk skiva där låten finns med melodi och sång. Har man inte tillgång till detta går det också utmärkt att sjunga låten själv utan hjälpmedel, då krävs det dock att man är förberedd och kan låten själv.

·         Barngruppens storlek har inte så stor betydelse så länge det finns tillräckligt med plats att röra sig fritt på, (beroende på låt)


·         När barnen är bekanta med låten kan de sedan få ansvara för att välja olika kroppsdelar. Det hjälper dem att utveckla sitt ledarskap, kroppsuppfattning och sin fantasi.

·         Låtarna kan anpassas och förenklas eller göras svårare beroende på barngruppen och tidigare erfarenheter.




Introduktion och genomförande:

·         Det är bra att ha gått igenom kroppsdelarna, höger och vänster innan man genomför aktiviteten så att alla barnen kan känna sig trygga med att delta.
·         Man står upp i en ring, det gör att alla barnen har möjlighet att se “ledaren” och varandra på så sätt blir det en social lek.

·         Tillsammans med barnen kan man gemensamt bestämma eller låta barnen turas om att välja vilken kroppsdel man ska sjunga om.

·         Man kan även använda sig av olika artefakter för att förtydliga ord och rörelser och för att göra aktiviteten mer spännande.

Var är tummen?
Text och musik: Mora Träsk (www.moratrask.se)
Genomförande: Barngruppen kan sitta i en cirkel så att alla kan se pedagogen. Man kan sitta på knä. Håll händerna bakom ryggen och när exempelvis tummen nämns tas de fram från bakom ryggen och vickar så vi kan se dem. När vi sjunger ”spring din väg” så tar vi händerna bakom ryggen igen.
Var är tummen? Var är tummen?
Här är jag! Här är jag!
Hur mår du I dag då?
Tack så mycket, bra då
Spring din väg, spring din väg

Var är pekfingret? Var är pekfingret?
Här är jag! Här är jag!
Hur mår du I dag då?
Tack så mycket, bra då
Spring din väg, spring din väg

Var är långfingret? Var är långfingret?
Här är jag! Här är jag!
Hur mår du I dag då?
Tack så mycket, bra då
Spring din väg, spring din väg

Var är ringfingret? Var är ringfingret?
Här är jag! Här är jag!
Hur mår du I dag då?
Tack så mycket, bra då
Spring din väg, spring din väg

Var är lillfingret? Var är lillfingret?
Här är jag! Här är jag!
Hur mår du I dag då?
Tack så mycket, bra då
Spring din väg, spring din väg

Var är alla? Var är alla?
Här är vi! Här är vi!
Hur mår ni I dag då?
Tack så mycket, bra då
Spring er väg, spring er väg

Spring er väg, spring er väg

Huvud axlar knä och tå!
Text och musik: trad. från England. Elefantboken (1994)
Genomförande: Barnen står upp. Tar på de kroppsdelar som vi sjunger om. Sången kan sjungas snabbare och snabbare. Även byta ut kroppsdelarna vi sjunger om.
Huvud, axlar, knä och tå. Knä och tå.
Huvud, axlar, knä och tå. Knä och tå.
Ögon, Öron, kinden klappen får.
Huvud, axlar, knä och tå. Knä och tå.
Honkeytonk!
Text och Musik: Trad. Elefantboken ( 1994)
Genomförande: Barngruppen står upp. I en cirkel kan vara bra så att vi kan se varandra och ta hjälp av varandra. Under låten skall vi hoppa i takt till musiken. När vi sjunger höger ben fram, tar du höger ben framför kroppen. Vid höger ben bak tar du högerbenet bakom kroppen. (benet skall hållas i luften). Vid skaka lite grann så skakar ni benet framför kroppen. Under dansa Honkey Tonk så dansar ni runt i en liten cirkel där du står.
Aoo!

Höger ben fram, höger ben bak
Höger ben fram och skaka lite grann
Hoppa runt i ring, dansa honky tonk
Det var allt för denna gången

Vänster ben!

Vänster ben fram, vänster ben bak
Vänster ben fram och skaka lite grann
Hoppa runt i ring, dansa honky tonk
Det var allt för denna gången

Höger arm!

Höger arm fram, höger arm bak
Höger arm fram och skaka lite grann
Hoppa runt i ring, dansa honky tonk
Det var allt för denna gången

Vänster arm!

Vänster arm fram, vänster arm bak
Vänster arm fram och skaka lite grann
Hoppa runt i ring, dansa honky tonk
Det var allt för denna gången

Magen!

Magen fram, magen bak
Magen fram och skaka lite grann
Hoppa runt i ring, dansa honky tonk
Det var allt för denna gången

Håret!

Håret fram, håret bak
Håret fram och skaka lite grann
Hoppa runt i ring, dansa honky tonk
Det var allt för denna gången

Stjärten!

Stjärten fram, stjärten bak
Stjärten fram och skaka lite grann
Hoppa runt i ring, dansa honky tonk
Det var allt för denna gången

Det var allt för denna gången!


Fader Abraham:
Text och Musik: Elefantboken (1994 )
Barnen står upp. När du sjungit exempelvis högerhand så börjar du klappa denna på knäet. Samma med vänster hand. Sedan vid höger och vänster fot så stampar du denna i golvet. När du sjunger huvudet och kroppen så skakar du denna. Så i slutet av sången så klappar du händerna på benen, stampar med fötterna, skakar huvudet och skakar på kroppen.
Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

En gång till!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Höger hand!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Höger hand!
Vänster hand!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Höger hand!
Vänster hand!
Höger fot!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Höger hand!
Vänster hand!
Höger fot!
Vänster fot!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Höger hand!
Vänster hand!
Höger fot!
Vänster fot!
Huvudet!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Höger hand!
Vänster hand!
Höger fot!
Vänster fot!
Huvudet!
Kroppen med!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Tjohej!







Avslutning av aktivitet

·         Vi anser att det är bra om man förbereder barnen på att aktiviteterna håller på att avslutas genom att till exempel säga: “ och så den tredje sista... och så näst sista... och den allra sista”. Anledningen till detta är att det inte ska bli ett alltför abrupt slut så att barnen blir för besvikna. Det är viktigt att man har ögonkontakt med barnen och att man är tydlig som ledare.

Viktigt att tänka på

·         Om inte alla barnen hinner välja kroppsdel kan det vara viktigt att man lägger på minnet vilka barn som ska få göra det nästa gång och eventuellt förbereda dem på detta innan.

·         Man kan dela upp låten och aktiviteten i mindre delar exempelvis att man börjar med att introducera sången för barngruppen. När barnen är trygga i sången kan man lägga till enklare rörelser och efterhand kan dessa avanceras utefter barnens förmågor och kunskaper.

Tips:

·         Rörelser och sånger finns att se och lyssna på antingen på www.moratrask.se eller www.youtube.com


Vilket var lärorikt då jag insåg att vara en ledare för en stor grupp krävs mycket förarbete och att man själv är insatt i låtar, rörelser med mera så det blir ett bra flyt.

Nästa planering blev påsken. Vilket fick mig att inse att förberdelse är a och o då vi valde att göra om låtar och sjunga en låt som jag endast kunde första versen. Men ifrån den aktiviteten fick jag mycket lärdom att inte lyckas innebär även att man tar med sig den kunskapen till nästa gång.

Tredje planeringen vi gjorde var djurtema där vi startade med att sjunga en låt medans "barnen" kom in i klassrummet. här nedan kommer den planeringen

Samling med djurtema:

  1. God morgon - sång

Vad?  Vi startar upp samlingen med att sjunga låten ”Hej på dig” ur Mera sång godis (s,48. 1998). 

Hur?  Alla sjunger och går runt i en ring och gör rörelser till efter texten i sången. Barnen skall skaka hand, klappa på kinden, kramas och sätta sig i ringen.   

Varför? Det blir en tydlig början på samlingen. Barnen får hälsa på varandra och blir delaktiga på en gång. Tränar på att lyssna och ta instruktioner.

  1. Påse med djurbilder i.

Vad? Därefter övergår vi till en aktivitet då vi tar fram en påse som innehåller bilder på olika djur. Eller så kan du använda olika djurfigurer.

Hur? Barnen sitter i ringen. En lärare sjunger och eventuellt kompar och kollegorna går runt i ringen med respektive föremål som låten tar upp. Barnen får känna på ett föremål eller titta på en bild och komma på en låt där djuret finns med. Han eller hon får även ta hjälp utav kompisarna.

 Varför? Den här aktiviteten kan få barnen att träna sitt känselminne och associera till ett föremål. Alternativt förknippa en bild med en sång. Det är spännande och roligt att bli utvald och få känna vad som finns i påsen.  Genom att använda olika material får även barnen känna olika typer av detta vilket också kan lyftas upp till diskussion.

  1. Charader med djur

Vad?  Gestalta ett djur utan rekvisita eller ljud. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. )

Hur? Barnen delas in i grupper om 4-5 st. varje grupp får en bild som de ska hålla hemligt för de andra grupperna. Sedan får de ett par minuter och bestämma hur de ska gestalta djuret de har fått. I tur och ordning visar grupperna detta för varandra och publiken får gissa på vilket djur de föreställer.

Varför? Den här aktiviteten tränar barnen att samarbeta och charaden bidrar till estetiskt uttryckande.




  1. Djur låten

Vad? Barnen ska välja instrument som de tycker låter likadant som djuret. Och spela under sången. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. ) Låten heter ”Djurkanonen”, ur boken Sångägget (s,28 2002)

Hur? Barnen sitter i grupper och har blivit tilldelade ett djur. Barnen bestämmer gemensamt vilket instrument de tycker låter som deras djur. Vi sjunger sedan låten tillsamman och när vi sjunger exempelvis ”kvack kvack kvackeli-kvack” så spelar grodorna på deras instrument.

Varför? I den här aktiviteten tränar barnen på samarbete och kunna associera instrument med ett djurläte. Uddén menar att barn lär i samarbete med andra( 2004). De tränar även sin förmåga att kunna lyssna på texten för att veta när det är deras tur att spela.

  1. fem små apor med gestaltning

Vad? Gestalta en ramsa till musik.

Hur?  Fem barn är apor, en är mamma och en är doktor. Övriga barn sjunger med medan de andra gestaltar till låten. De som sjunger med kan även spela på olika rytmikinstrument.

Varför? Matematiken synliggörs visuellt för barnen då det handlar om fem apor och som blir färre för varje vers. Barnen får också möjlighet att gestalta olika roller exempelvis mamma, doktor och apor. Uddén menar att genom att man gestaltar ramsor och visor ökar barnens förståelse för språkets innebörder, alltså vad orden betyder (2004). Barnen får även sjunga och hålla takten med instrument.


  1. Avslutningslåt (s.76 Mera sång godis.) Sofie leder.

Vad?  Från boken mera sång godis sjunger vi låten ”Hejdå” (s76, 1998).

Hur? Vi sitter i ring och sjunger medans en fröken kompar på låten med exempelvis gitarr. Eventuellt kan barnen vara med och spela också.  Låten innehåller även engelska ord.

Varför? Genom att ha en avslutningslåt så får barnen ett tydligt avslut på samlingen.  Vi lyfter också engelska ord.





7.      Under samling:


Uddén (2004) nämner att ju yngre barn du har i din barngrupp desto mer måste du anpassa längden på din musik aktiviteter. De yngre barnen orkar inte med för långa pass. Som pedagoger är det av stor vikt att du försöker hålla ögonkontakt med barnen och ser till att du har med barnen, försök att läsa av och tolka dem (2004). Att försöka ha samma pedagog som ansvarig under samlingarna skapar en tryggare tillvaro för barnen menar Uddén. 


8.      Referenser:


Gren, Katarina & Nilsson, Birger (red.) (2002). Sångägget [sjung, lek och lär om djur]. [Mölndal]: Lutfisken

Hællquist, Maria (1998). Mera Sång-godis. Stenungsund: Haellquist & Röstlund


Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur

Genom att få dessa tillfällen har jag som pedagog blivit erfarnare och fått en hel del material och vågat att testa och misslyckas för att jag ska kunna bli en så bra pedagog där jag utmanar mig själv och barnen. Jag tror att det är viktigt att inte vara rädd för att våga testa nya saker. Genom att fråga och vara delaktig med andra "kollegor" klasskamrater vinner du mycket på att diskutera dela erfarenheter med varandra. Även litteratur som vi haft under kursens gång har fått en att öppna ögonen och kunna sätta namn på vad man gör och utvecklar med barnen genom Musik.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar