Vi har tagit del av litteratur under kursens gång som lyfter vikten av att använda musik i sin undervisning och de olika författare får en att reflektera och att man får en djupare förståelse.
Litteraturseminarium 1
Gottberg(2009) lyfter alla läroplaner som blivit publicerade och man kan se att utvecklingen kring läroplanerna inom musik har byggs upp med åren. Den första läroplanen som kom lgr62 det första man gjorde var att byta till musik istället för sång för att göra ämnet större. Sen blev skapandet en viktig del men inte att man inkluderade alla utan detta kom att komma senare då man skulle skapa tillsammans dock fanns det negativa baksidor med detta med och att språket fick en betydelse. Lpo94 är den läroplan vi har idag som är gällande i dag i verksamheterna då man ser kulturer, språket, musiken, skapandet, Matematik, takt, rytm, tonart och ackord. Personlig utv. Man har blivit mer specifik i läroplanen. Man ser ämnet musik som ett hjälpmedel att kunna förmedla känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter. Barnen/ eleverna blir mer delaktiga och inte bara vara mottagare av information utan vara en del av processen.
Har utvecklingen stannat gällande musiken i läroplanerna/verksamheten?
Cox (2009) Hur man är som pedagog?
Man är en Iakttagare. Inspiratör. Yrkesmässig förebild. Konstnär. Underhållare. Trygghetsperson. Vuxen förebild. Lärare. Vägledare. Uppfostrare. Lekkamrat. Man är en person som är där för att se till att barnen får en bra tillvaro och utvecklande miljö.
Det är i en estetisk lärprocess där eleven knyter ihop kunskap, erfarenhet, upplevelse, känsla och analys vilket bildar en helhet där eleven kan utvecklas inom musiken som ett hjälpmedel.
Reflektion är en viktig del samt att bearbeta för att vara förmögen att kunna ta till sig alla upplevelser. Händelse + Samband + mening.
Genom musik så blir det lätt att blotta sig, man visar sin personlighet, känslor. Att uttrycka sig estetiskt är att blotta sitt inre eller bara sig själv för man ger en så stor del av sig själv när man uttrycker sig inom det estetiska.
Hur får man in det i en barngrupp även äldre att det är en mänsklig rättighet att kunna uttrycka sig tala, sjunga utan att man blir ”retad” som pedagog?
Wiklund (2009) Dagens samhälle utvecklar sig hela tiden. Tekniken rör sig framåt och detta medför att hur man kommunicerar blir en viktig del av vardagen och att begreppet kommunaktion är viktig i alla situationer i samhället. Känslor förmedlas genom olika ting bilder, texter, sånger, med mera. Det är ett av kraven att lära sig att bli en kommunicerarande individ i dagens samhällen. Forskning påvisar att modaliteter såsom att höra, göra, läsa, skriva, känna, måla, forma. Är viktiga delar i språkinlärningen. Läroplanen betonar barns och ungas rätt att få utveckla alla sina språk i kommunaktions väg. Språkutvecklingen övergriper en stor del av skolan i ett lärande syfte. Viktigt att inte glömma dessa delar i skolan. De fyra F:en Fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet. (politiker har alla skrivit under läroplanerna) där det viktiga är att man utgår från dessa och inte har en massa förväntningar.
Hur kan man som pedagog se barnen och inte bara vad de måste uppnå?
Lärande används i läroplanen som ett begrepp och en process när vi lär oss något. När lär vi oss som bäst egentligen vem bestämmer hur och varför?
Viktigt att i det estetiska perspektivet låta barnen in den lärande processen gestalta detta på olika vis. Genom musik kan man underlätta språkinlärningen och anpassningen efter ”normen” Utvecklingen i språkinlärandet gällande att tillämpa estetisk uttrycksätt. Ex drama, musik, dans och bild med mera och att reflekterar över vad man gör. Kan man se på begreppet kunskap olika men att den gemensamma är att man kan tolka den nya kunskapen och intrycken man kommer över. Mot ett bredare lärande med estetiska lärprocesser de fyra f.en igen. Konkreta kunskaper förstå sammanhang att ha ett reflekterande arbetssätt både som pedagog och elev.
Varför bör man arbeta med det estetiska uttryckssättet ? Varför görs det i en mindre skala en läs och skriv när de tillsammans kan bidra till lärandet och ny kunskap?
Reflektion. Du kan skapa en identitet genom de estetiska processerna men även testa dig fram i din identitetsutveckling.
Jag tror det är viktigt att låta barnen/eleverna få en miljö där det är tillåtande att ta ut svängarna.
Om jag utgår från Gottberg, Wiklund och Cox så förekommer det inte i så stor skala att de estetiska uttrycksätten är förekommande i verksamheten vilket är tråkigt då man vet och ser hur musik eller annan form leder till ett djupare ”lärande”
Litteraturseminarium 2
Musik har alltid haft ett stort utrymme under hela mitt liv och Lilliestam (2006) lyfter att det är många faktorer som spelar in hur musiken utvecklas i våra liv. Jag är uppväxt med Roxette, Ac/Dc, Metallica, Iron Maiden, Bon Jovi och mycket mer i musikväg som jag blivit introducerad av mina föräldrar. Hur ens musicerande utvecklas och vilket intresse som utvecklas kring begreppet musik har många påverkansfaktorer. Under uppväxten handlar det om omgivningen vad finns det för kultur ? När man blev äldre och man lämnade sina föräldrars musiklyssnade så blev kulturen gällande vad som man gillade och lyssnade på var då inom umgängeskretsen i skolan, bland vännerna som styrde som Lilliestam lyfter den kollektiva medvetenheten. Fenomenet Spice Girls och Backstreet boys som jag nästan kan med all säkerhet säga att alla flickor haft som ”idoler” jag ställer mig frågorna? Var det för att musiken var så bra? Var det för att det instrumentala var så bra? Var det för att man såg upp till bandmedlemmarna? Många frågor man kan ställa sig, och säkert tusen olika svar på samma frågor. Jag vet att jag inte tyckte det var det bästa jag hört jag såg varken upp till dem med mera, men ändå skulle jag ha skivorna, t-shirts, stickerts, ja allt som tillhörde den kulturen som man levde i för att vara en del av gemenskapen känna en samhörighet till sina vänner, klasskamrater jag vill lyfta ett citat ”kultur är då ett brett begrepp som närmast kan översättas med livsstil eller sätt att leva ”. (Lilliestam 2006 s.49) Med detta citat vill jag förstärka mitt resonemang att vad för musik vi lyssnar på reflekterar på vår livsstil såsom klädstilar vi ser på stan att musik kan skapa samhörighet bland människor där en musikstil (klädstil som förknippas med den schanger man lyssnar på) gör att man kan skapa en diskussion kring de olika musikstilar som finns. Musik för mig är glädje även beroende vad för budskap som finns i ett viss band/artist eller för stil de tillhör.
Lilliestam (2006) hade som en huvudrubrik vad gör människor med musik? Ja vad gör vi med musik? Han lyfte att man kan spela musik, skapa musik, lyssna på musik, min tolkning är att vi använder oss av musik i olika syften ibland för att känna en samhörighet, ibland för att förstärka känslor samt kan musik göra att minnen väcks man kan förknippa en viss låt, sång till en känsla, plats vilket även kan få en att känna nostilagi enbart av att lyssna. Sedan kan jag gå in på som även Lilliestam gjort han med att det finns olika nivåer av allt som att lyssna på musik då man kan vara passiv lyssnare eller en aktiv. Skapande av musik det kan vara allt från att arrangera en egen låt eller bara att man sitter och nynnar en melodi utan att vara musikalisk förmögen att komponera en egen låt. Lilliestam lyfte tre ord som jag fastande för och det var dessa tre ord! Var, hur och när? Jag tycker de tre orden förklarar mycket av vad jag vill få fram att allt handlar om vad du är och vad du vill med till exempel ditt lyssnade är du på en konsert och ser din idol så känner du glädje och samhörighet sitter du hemma så kanske du får en helt annan känsla.
Om jag ska utgå från min studiegrupp så anser jag om jag skall hålla mig till den information jag tagit del av är att vi har olika kulturer inom musik eftersom vi är födda olika årtal och att åldern kan ha en påverkan för vad musik man gillar nu eller föll inom den kollektiva medvetenheten. Samt att vi kommer från olika familjer där klass och sociala villkor är avgörande för vad kultur det råder plus att vi alla har olika smak precis som med mat. Vi gillar inte allt men vi kan acceptera och tycka att det är okej! Jag tror att vi alla har likheter och olikheter inom allt även musik. Jag tror att en sinnesställningar är avgörande för nya intryck och för att kunna bredda sina erfarenheter, kunskaper om musik är man positiv så har man lättare för att ta till sig det nya är man negativ så har man redan skapat en mur som förhindrar att vara mottaglig för det nya.
Litteraturseminarium 3
Vad kan musik och rörelse göra för Språkutvecklingen? Detta är något som både författarna anser att det kan och Bjørkvold (2005) beskriver filosofer som Platon som utgår ifrån Sokrates lära menar att med musik kan man påverka den sociala medvetenheten och detta utvecklar samhällsutvecklingen. Han lyfter även Goethe som anser att musik är ett hjälpmedel som kan användas konkret samt bidrar med glädje.
Bjørkvold (2005) anser att alla mammor vet att deras ofödda barn kan höra ljud och reagera på dessa ljud samt rörelse. Detta påstår Bjørkvold att detta stämmer då Platon? I sina forskningsstudier påvisar att det är viktigt att mödrarna är i rörelse och sjunger för barnen. Varför både Bjørkvold och Platon anser detta är för att alla människor har grundelement som rytm, ljud och rörelse och för att stimulera barnen så och föra in barnen i tidigt skede av en del av språket värld. I sjätte månaden så hör barnen allt som händer i världen utanför och redan då tar barnen in nya intryck och lär sig känna igen vissa ting såsom mammans röst som är en viktig del av barnens första levnadsår. Jederlund (2002) lyfter även han om att de ofödda barnet att de tar till sig ljud och rörelser utifrån och att barn i tidig ålder är en del av det sociala samspelet.
En viktig punkt som Bjørkvold (2005) lyfter är att ” ingen skola blir musisk utan musiska lärare systematiskt tränas och utvecklas som musiska människor”. Det han menar med detta är att om inte vi som ska föra in musiken inte är förstådda med att musiken är ett bra hjälpmedel för språkutvecklingen och han anser att ett år av läsåret på lärarutbildningen borde vara estetisk för att man ska förstå vad man har för möjligheter och för att vi ska bli kreativa pedagoger.
Bjørkvold (2005) får mig att reflektera över något som jag inte alls ifrågasatt innan varför det ska vara på just det viset? Blandade åldrar, i förskolan är det ofta förekommande att man är i olika åldrar och där lär man sig av varandra och sociala regler och det är mer anpassat att kunna gå efter varje enskilt barn. När barnen börjar skolan blir dem åldersplacerade sjuåringar är endast sjuåringar och så vidare uppåt i åldrarna och detta pågår till man tar studenten. Väl när man är ute i arbetslivet eller väljer att studera vidare, är vi blandade åldrar igen och vi lär av varandra och lever i symbios trots ålderskillnader. Min fråga som även Bjørkvold resonerar kring varför ska systemet vara på det viset? När det är bevisat att vi ligger olika i mognads (utvecklingens)kurvan.
Jederlund (2002) anser även han att musik är ett bra hjälpmedel för att utveckla språket hos barn samt att musik är bra för den blyge eller barn med svenska som andraspråk som inte vågar tala för att det tror att de inte kan och förblir därför tyst istället för att bli en kommunaktiv individ.
Jederlund ( 2002) menar att med musik så kan man väcka känslor, minnen, bilder och tankar som kan förmedlas genom musik. Han säger att musikspråkförståelsen utvecklas tidigare än talspråket då musikspråket handlar om så mycket mer än att uttrycka sig med ord. Musiken blir en bro till talet.
Med sånger får barnen höra låttexter och får då med sig både puls, takt, melodi, rytm och barnen behöver inte själva vara verbala men ändå med glädje och positiv bemöta språket i ett lustfyllt lärande. När man väl haft musikstund eller bara spontant låta barnen få tid att reflektera över det nya för att kunna bevara kunskapen och inte bara direkt gå till nästa aktivitet man behöver inte följa schemat slaviskt. Barn behöver bekräftelse, de suktar efter att bli bekräftade och får de respons på deras försök till att ta kontakt så utvecklas deras kommunaktiva förmåga.
Litteraturseminarium 4
Pramling et.al (2008) Lyfter att estetik är något som inte bara ska vara. För att estetik ska kunna utvecklas till ett erfarande så bör man i sin roll som pedagog får barnen att reflektera över det man utför inom estetiken såsom poesi, lyssnade, sång med mera. Det handlar om delaktighet, hur man i rollen som pedagog samspelar med barnen och hur barnen samspelar med varandra. Metasamtal lyfter Pramling et.al att det är en viktig del då man vill att barnen inte bara skall bli en erfarenhet rikare utan att det faktiskt blir en kunskap eller utveckling där barnen förstår funktionen i till exempel rim, eller att musiken kan bilda en berättelse.
Pramling et.al (2008) Lyfter hur man som pedagog ska ha för förhållningssätt gentemot en aktivitet hon lyfter ett exempel där en lärare låtit barnen lyssna på musik och måla till det dem hör för att sedan mitt i musiken be barnen byta plats med varandra. Detta var för att barnen skulle lära sig samspela och samarbeta men att då försvann aspekten av musiklyssnandet som egentligen var grunden till aktiviteten. När pedagogen nästa gång utförde samma aktivitet och från första början var klar och tydlig i sina instruktioner så blev resultatet så betydligt bättre. Barnen lyssnade på musiken och målade efter det dem upplevde. Pedagogens roll har en stor betydelse för barns framtida förståelse för hur musik, rim med mera inom estetiken är uppbyggd.
Pramling et.al (2008) menar att det inte finns något som bekräftar att man föds musikaliskt det är vad man får för förutsättningar under sin barndom som formar sin kunskap om estetik. Alla har vi olika förhållanden till olika saker. Ger vi alla barnen som möjligheter i förskolan, förskoleklass och grundskolan inom estetiken och väcker en nyfikenhet och en djupare förståelse bakom all kunskap så bildar det en förståelse och barnen får alla samma förutsättningar för att bli musikaliska.
Pramling et.al (2008) Påpekar att det är viktigt i sin roll som ledare att kunna ta barns perspektiv för att kunna utveckla ett metasamtal där en djupare förståelse kan växa. Därför är det viktigt att man som pedagog övar sig att föra samtal med barn där det inte blir som ett förhör utan att man visar ett genuint intresse över vad barnen har att säga och ställer frågar som får barnen att utveckla sina tankar. Pramling lyfter även att detta är inget som man bara har utan att man får vara uppmärksam och observera sig själv för att kunna vara en bättre tillgång till barnen.
Jag anser att estetiken bidrar med mycket även som Pramling et.al (2008) lyfter att med estetiken kan man kombinera för ett lustfyllt lärande inom språkutvecklingen samt även matematiken för att det ska bli ett lustfulltlärande där barnen lär sig men blir roligare när man får det på ett annat sätt en ett formellt lärande. Jag är själv väldigt intresserad av musik och anser att det är väldigt roligt och givande och med läroplanens mål kan man uppfylla många olika mål med hjälp av estetik. Barn lär sig genom lek och av varandra och interaktion med andra.
