torsdag 19 maj 2011

VFU

Jag har som jag nämnt innan valt att skapa instrument med barnen jag är på en småbarnsavdelning och valde därför att endast ta tre barn i taget för att jag skulle kunna vara tillgänglig för alla lika mycket.

Material jag använde mig av var toalettrulle. Målarfärg, penslar. efter valde jag att innehållet skulle vara ris och makaroner. Papper och lim för att göra ändar så att riset, makaroner inte skulle ramla ut.

Jag och barnen som utförde aktiviteten satt i ett rum där vi inte skulle bli störda för att all fokus skulle vara att skapa ett instrument.
Bilder kommer jag ska bara hämta dem från min praktikplats.

Jag och barnen hade roligt medans vi skapade maracasen och barnen tyckte det var kul att blanda färger och att sedan få spela på sitt egna instrument som de själv skapat.

Läroplanen lyfter att man ska låta barnen vara kreavtiva inom skapande och inom de estetiska ämnena.

Litteraturseminarium 1-4

Vi har tagit del av litteratur under kursens gång som lyfter vikten av att använda musik i sin undervisning och de olika författare får en att reflektera och att man får en djupare förståelse.

Litteraturseminarium 1

Gottberg(2009) lyfter alla läroplaner som blivit publicerade och man kan se att utvecklingen kring läroplanerna inom musik har byggs upp med åren. Den första läroplanen som kom lgr62 det första man gjorde var att byta till musik istället för sång för att göra ämnet större. Sen blev skapandet en viktig del men inte att man inkluderade alla utan detta kom att komma senare då man skulle skapa tillsammans dock fanns det negativa baksidor med detta med och att språket fick en betydelse. Lpo94 är den läroplan vi har idag som är gällande i dag i verksamheterna då man ser kulturer, språket, musiken, skapandet, Matematik, takt, rytm, tonart och ackord. Personlig utv. Man har blivit mer specifik i läroplanen. Man ser ämnet musik som ett hjälpmedel att kunna förmedla känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter. Barnen/ eleverna blir mer delaktiga och inte bara vara mottagare av information utan vara en del av processen.

Har utvecklingen stannat gällande musiken i läroplanerna/verksamheten?

Cox (2009) Hur man är som pedagog?
Man är en Iakttagare. Inspiratör. Yrkesmässig förebild. Konstnär. Underhållare. Trygghetsperson. Vuxen förebild. Lärare. Vägledare. Uppfostrare. Lekkamrat. Man är en person som är där för att se till att barnen får en bra tillvaro och utvecklande miljö.

Det är i en estetisk lärprocess där eleven knyter ihop kunskap, erfarenhet, upplevelse, känsla och analys vilket bildar en helhet där eleven kan utvecklas inom musiken som ett hjälpmedel.

Reflektion är en viktig del samt att bearbeta för att vara förmögen att kunna ta till sig alla upplevelser. Händelse + Samband + mening.

Genom musik så blir det lätt att blotta sig, man visar sin personlighet, känslor. Att uttrycka sig estetiskt är att blotta sitt inre eller bara sig själv för man ger en så stor del av sig själv när man uttrycker sig inom det estetiska.

Hur får man in det i en barngrupp även äldre att det är en mänsklig rättighet att kunna uttrycka sig tala, sjunga utan att man blir ”retad” som pedagog?

Wiklund (2009) Dagens samhälle utvecklar sig hela tiden. Tekniken rör sig framåt och detta medför att hur man kommunicerar blir en viktig del av vardagen och att begreppet kommunaktion är viktig i alla situationer i samhället. Känslor förmedlas genom olika ting bilder, texter, sånger, med mera. Det är ett av kraven att lära sig att bli en kommunicerarande individ i dagens samhällen. Forskning påvisar att modaliteter såsom att höra, göra, läsa, skriva, känna, måla, forma. Är viktiga delar i språkinlärningen. Läroplanen betonar barns och ungas rätt att få utveckla alla sina språk i kommunaktions väg. Språkutvecklingen övergriper en stor del av skolan i ett lärande syfte. Viktigt att inte glömma dessa delar i skolan. De fyra F:en Fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet. (politiker har alla skrivit under läroplanerna) där det viktiga är att man utgår från dessa och inte har en massa förväntningar.

Hur kan man som pedagog se barnen och inte bara vad de måste uppnå?

Lärande används i läroplanen som ett begrepp och en process när vi lär oss något. När lär vi oss som bäst egentligen vem bestämmer hur och varför?

Viktigt att i det estetiska perspektivet låta barnen in den lärande processen gestalta detta på olika vis. Genom musik kan man underlätta språkinlärningen och anpassningen efter ”normen” Utvecklingen i språkinlärandet gällande att tillämpa estetisk uttrycksätt. Ex drama, musik, dans och bild med mera och att reflekterar över vad man gör. Kan man se på begreppet kunskap olika men att den gemensamma är att man kan tolka den nya kunskapen och intrycken man kommer över. Mot ett bredare lärande med estetiska lärprocesser de fyra f.en igen. Konkreta kunskaper förstå sammanhang att ha ett reflekterande arbetssätt både som pedagog och elev.

Varför bör man arbeta med det estetiska uttryckssättet ? Varför görs det i en mindre skala en läs och skriv när de tillsammans kan bidra till lärandet och ny kunskap?

Reflektion. Du kan skapa en identitet genom de estetiska processerna men även testa dig fram i din identitetsutveckling.

Jag tror det är viktigt att låta barnen/eleverna få en miljö där det är tillåtande att ta ut svängarna.

Om jag utgår från Gottberg, Wiklund och Cox så förekommer det inte i så stor skala att de estetiska uttrycksätten är förekommande i verksamheten vilket är tråkigt då man vet och ser hur musik eller annan form leder till ett djupare ”lärande”

Litteraturseminarium 2

Musik har alltid haft ett stort utrymme under hela mitt liv och Lilliestam (2006) lyfter att det är många faktorer som spelar in hur musiken utvecklas i våra liv. Jag är uppväxt med Roxette, Ac/Dc, Metallica, Iron Maiden, Bon Jovi och mycket mer i musikväg som jag blivit introducerad av mina föräldrar. Hur ens musicerande utvecklas och vilket intresse som utvecklas kring begreppet musik har många påverkansfaktorer. Under uppväxten handlar det om omgivningen vad finns det för kultur ? När man blev äldre och man lämnade sina föräldrars musiklyssnade så blev kulturen gällande vad som man gillade och lyssnade på var då inom umgängeskretsen i skolan, bland vännerna som styrde som Lilliestam lyfter den kollektiva medvetenheten. Fenomenet Spice Girls och Backstreet boys som jag nästan kan med all säkerhet säga att alla flickor haft som ”idoler” jag ställer mig frågorna? Var det för att musiken var så bra? Var det för att det instrumentala var så bra? Var det för att man såg upp till bandmedlemmarna? Många frågor man kan ställa sig, och säkert tusen olika svar på samma frågor. Jag vet att jag inte tyckte det var det bästa jag hört jag såg varken upp till dem med mera, men ändå skulle jag ha skivorna, t-shirts, stickerts, ja allt som tillhörde den kulturen som man levde i för att vara en del av gemenskapen känna en samhörighet till sina vänner, klasskamrater jag vill lyfta ett citat ”kultur är då ett brett begrepp som närmast kan översättas med livsstil eller sätt att leva ”. (Lilliestam 2006 s.49) Med detta citat vill jag förstärka mitt resonemang att vad för musik vi lyssnar på reflekterar på vår livsstil såsom klädstilar vi ser på stan att musik kan skapa samhörighet bland människor där en musikstil (klädstil som förknippas med den schanger man lyssnar på) gör att man kan skapa en diskussion kring de olika musikstilar som finns. Musik för mig är glädje även beroende vad för budskap som finns i ett viss band/artist eller för stil de tillhör.

Lilliestam (2006) hade som en huvudrubrik vad gör människor med musik? Ja vad gör vi med musik? Han lyfte att man kan spela musik, skapa musik, lyssna på musik, min tolkning är att vi använder oss av musik i olika syften ibland för att känna en samhörighet, ibland för att förstärka känslor samt kan musik göra att minnen väcks man kan förknippa en viss låt, sång till en känsla, plats vilket även kan få en att känna nostilagi enbart av att lyssna. Sedan kan jag gå in på som även Lilliestam gjort han med att det finns olika nivåer av allt som att lyssna på musik då man kan vara passiv lyssnare eller en aktiv. Skapande av musik det kan vara allt från att arrangera en egen låt eller bara att man sitter och nynnar en melodi utan att vara musikalisk förmögen att komponera en egen låt. Lilliestam lyfte tre ord som jag fastande för och det var dessa tre ord! Var, hur och när? Jag tycker de tre orden förklarar mycket av vad jag vill få fram att allt handlar om vad du är och vad du vill med till exempel ditt lyssnade är du på en konsert och ser din idol så känner du glädje och samhörighet sitter du hemma så kanske du får en helt annan känsla.

Om jag ska utgå från min studiegrupp så anser jag om jag skall hålla mig till den information jag tagit del av är att vi har olika kulturer inom musik eftersom vi är födda olika årtal och att åldern kan ha en påverkan för vad musik man gillar nu eller föll inom den kollektiva medvetenheten. Samt att vi kommer från olika familjer där klass och sociala villkor är avgörande för vad kultur det råder plus att vi alla har olika smak precis som med mat. Vi gillar inte allt men vi kan acceptera och tycka att det är okej! Jag tror att vi alla har likheter och olikheter inom allt även musik. Jag tror att en sinnesställningar är avgörande för nya intryck och för att kunna bredda sina erfarenheter, kunskaper om musik är man positiv så har man lättare för att ta till sig det nya är man negativ så har man redan skapat en mur som förhindrar att vara mottaglig för det nya.

Litteraturseminarium 3

Vad kan musik och rörelse göra för Språkutvecklingen? Detta är något som både författarna anser att det kan och Bjørkvold (2005) beskriver filosofer som Platon som utgår ifrån Sokrates lära menar att med musik kan man påverka den sociala medvetenheten och detta utvecklar samhällsutvecklingen. Han lyfter även Goethe som anser att musik är ett hjälpmedel som kan användas konkret samt bidrar med glädje.

Bjørkvold (2005) anser att alla mammor vet att deras ofödda barn kan höra ljud och reagera på dessa ljud samt rörelse. Detta påstår Bjørkvold att detta stämmer då Platon? I sina forskningsstudier påvisar att det är viktigt att mödrarna är i rörelse och sjunger för barnen. Varför både Bjørkvold och Platon anser detta är för att alla människor har grundelement som rytm, ljud och rörelse och för att stimulera barnen så och föra in barnen i tidigt skede av en del av språket värld. I sjätte månaden så hör barnen allt som händer i världen utanför och redan då tar barnen in nya intryck och lär sig känna igen vissa ting såsom mammans röst som är en viktig del av barnens första levnadsår. Jederlund (2002) lyfter även han om att de ofödda barnet att de tar till sig ljud och rörelser utifrån och att barn i tidig ålder är en del av det sociala samspelet.

En viktig punkt som Bjørkvold (2005) lyfter är att ” ingen skola blir musisk utan musiska lärare systematiskt tränas och utvecklas som musiska människor”. Det han menar med detta är att om inte vi som ska föra in musiken inte är förstådda med att musiken är ett bra hjälpmedel för språkutvecklingen och han anser att ett år av läsåret på lärarutbildningen borde vara estetisk för att man ska förstå vad man har för möjligheter och för att vi ska bli kreativa pedagoger.

Bjørkvold (2005) får mig att reflektera över något som jag inte alls ifrågasatt innan varför det ska vara på just det viset? Blandade åldrar, i förskolan är det ofta förekommande att man är i olika åldrar och där lär man sig av varandra och sociala regler och det är mer anpassat att kunna gå efter varje enskilt barn. När barnen börjar skolan blir dem åldersplacerade sjuåringar är endast sjuåringar och så vidare uppåt i åldrarna och detta pågår till man tar studenten. Väl när man är ute i arbetslivet eller väljer att studera vidare, är vi blandade åldrar igen och vi lär av varandra och lever i symbios trots ålderskillnader. Min fråga som även Bjørkvold resonerar kring varför ska systemet vara på det viset? När det är bevisat att vi ligger olika i mognads (utvecklingens)kurvan.

Jederlund (2002) anser även han att musik är ett bra hjälpmedel för att utveckla språket hos barn samt att musik är bra för den blyge eller barn med svenska som andraspråk som inte vågar tala för att det tror att de inte kan och förblir därför tyst istället för att bli en kommunaktiv individ.

Jederlund ( 2002) menar att med musik så kan man väcka känslor, minnen, bilder och tankar som kan förmedlas genom musik. Han säger att musikspråkförståelsen utvecklas tidigare än talspråket då musikspråket handlar om så mycket mer än att uttrycka sig med ord. Musiken blir en bro till talet.

Med sånger får barnen höra låttexter och får då med sig både puls, takt, melodi, rytm och barnen behöver inte själva vara verbala men ändå med glädje och positiv bemöta språket i ett lustfyllt lärande. När man väl haft musikstund eller bara spontant låta barnen få tid att reflektera över det nya för att kunna bevara kunskapen och inte bara direkt gå till nästa aktivitet man behöver inte följa schemat slaviskt. Barn behöver bekräftelse, de suktar efter att bli bekräftade och får de respons på deras försök till att ta kontakt så utvecklas deras kommunaktiva förmåga.

Litteraturseminarium 4

Pramling et.al (2008) Lyfter att estetik är något som inte bara ska vara. För att estetik ska kunna utvecklas till ett erfarande så bör man i sin roll som pedagog får barnen att reflektera över det man utför inom estetiken såsom poesi, lyssnade, sång med mera. Det handlar om delaktighet, hur man i rollen som pedagog samspelar med barnen och hur barnen samspelar med varandra. Metasamtal lyfter Pramling et.al att det är en viktig del då man vill att barnen inte bara skall bli en erfarenhet rikare utan att det faktiskt blir en kunskap eller utveckling där barnen förstår funktionen i till exempel rim, eller att musiken kan bilda en berättelse.

Pramling et.al (2008) Lyfter hur man som pedagog ska ha för förhållningssätt gentemot en aktivitet hon lyfter ett exempel där en lärare låtit barnen lyssna på musik och måla till det dem hör för att sedan mitt i musiken be barnen byta plats med varandra. Detta var för att barnen skulle lära sig samspela och samarbeta men att då försvann aspekten av musiklyssnandet som egentligen var grunden till aktiviteten. När pedagogen nästa gång utförde samma aktivitet och från första början var klar och tydlig i sina instruktioner så blev resultatet så betydligt bättre. Barnen lyssnade på musiken och målade efter det dem upplevde. Pedagogens roll har en stor betydelse för barns framtida förståelse för hur musik, rim med mera inom estetiken är uppbyggd.

Pramling et.al (2008) menar att det inte finns något som bekräftar att man föds musikaliskt det är vad man får för förutsättningar under sin barndom som formar sin kunskap om estetik. Alla har vi olika förhållanden till olika saker. Ger vi alla barnen som möjligheter i förskolan, förskoleklass och grundskolan inom estetiken och väcker en nyfikenhet och en djupare förståelse bakom all kunskap så bildar det en förståelse och barnen får alla samma förutsättningar för att bli musikaliska.

Pramling et.al (2008) Påpekar att det är viktigt i sin roll som ledare att kunna ta barns perspektiv för att kunna utveckla ett metasamtal där en djupare förståelse kan växa. Därför är det viktigt att man som pedagog övar sig att föra samtal med barn där det inte blir som ett förhör utan att man visar ett genuint intresse över vad barnen har att säga och ställer frågar som får barnen att utveckla sina tankar. Pramling lyfter även att detta är inget som man bara har utan att man får vara uppmärksam och observera sig själv för att kunna vara en bättre tillgång till barnen.

Jag anser att estetiken bidrar med mycket även som Pramling et.al (2008) lyfter att med estetiken kan man kombinera för ett lustfyllt lärande inom språkutvecklingen samt även matematiken för att det ska bli ett lustfulltlärande där barnen lär sig men blir roligare när man får det på ett annat sätt en ett formellt lärande. Jag är själv väldigt intresserad av musik och anser att det är väldigt roligt och givande och med läroplanens mål kan man uppfylla många olika mål med hjälp av estetik. Barn lär sig genom lek och av varandra och interaktion med andra.

Skapande!

Ett moment i kursen var att tillverka instrument. Jag påbörjade en trumma som tyvärr inte blev klar pågrund av att materialet inte räckte vilket var tråkigt. Men jag fick med mig att man kan skapa tillsammans med barnen. Vilket jag även gjorde som ett moment på min VFU-plats att göra maracas med barnen.

Att skapa instrument ökar kreativteten och lusten skapa. Lpfö-98 reviderade säger jag ska se till att barnen

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

Genom att skapa instrument tillsammans kan man även få in en musikaktivitet där man spelar med instrumenten man skapat.

Vi hade även att vi skulle göra en låt tillsammans i gruppen till det fick vi två föreläsningar med Jörgen Larsson där han utgick ifrån röst, rim och rytm. Vi fick kunskapen om hur en låt är uppbyggd och om den är beskrivande eller berättande om det är slutrim eller parrim som även Marie lyft för oss hur en låt är formad.

Vi hade som grundide inför musikprojektet som skulle komma längre fram i kursen att det skulle handla om en en drake, en grön drake. Så det var basen i låten vi skulle skapa.

Vi valde att en beskrivande låt där vi i verserna beskriver drakens egenskaper och utseende. Refrängen är en upprepande där draken frågar om du vill vara med. Låten är en introduktion till barnen för att skapa rörelse till låten.

här kommer låten vår låt.

Låten om draken

Vers1:

F#m D A E

Jag é en stor drake i grönt fodral

F#m D A E

Jag é en stor drake i grönt fodral

F#m D A E

Jag har en jättesvans som jag kan vifta på

F#m D A E

Den håller jag min, balans med då

Ref:

Hej hå jag dansar så

Jag dansar, dansar, dansar runt på tå

Träffar jag en vän, får du vara med

Jag tar din hand o vi dansar en sväng

Det blir en väldans massa fart o fläng

Vers2:

Jag é en stor drake i grönt fodral

Jag har en jättemun jag kan bitas med

Och om det inte passar, så sprutar jag eld

Ref:

Hej hå jag dansar så

Jag dansar, dansar, dansar runt på tå

Träffar jag en vän, får du vara med

Jag tar din hand o vi dansar en sväng

Det blir en väldans massa fart o fläng

Vers3:

Vers3

Jag é en stor drake i grönt fodral

Magen min, är tjock o fin

Jag äter alltid, maten med ett flin

Vers4 Nu har jag dansat runt hela dagen lång

och jag är trött

så nu ska jag sussa sött

schh schh schh schh

Ref:

Hej hå jag dansar så

Jag dansar, dansar, dansar runt på tå

Träffar jag en vän, får du vara med

Jag tar din hand o vi dansar en sväng

Det blir en väldans massa fart o fläng

Ref:

Hej hå jag dansar så

Jag dansar, dansar, dansar runt på tå

Träffar jag en vän, får du vara med

Jag tar din hand o vi dansar en sväng

Det blir en väldans massa fart o fläng

I studion var det kul att det vi skapat fick liv att text och melodi blev till ett.

Vi valde att ha bas,gitarr,trummor,synt och sång i vår låt.

I efterhand skulle vi valt att låten skulle ha ett högre tempo men om man spelar mer en barngrupp så bestämmer man själv vilket tempo man vill ha.

Vetenskaplig artikel!

Vi har i kursen fått lära oss att granska och söka litteratur.
Detta gör man i olika databaser jag utgick från eric. och fann en vetenskaplig artikel om hur man kan interagera musik som ett hjälpmedel i din undervisning. Vilket jag även kan koppla till kursens innehåll då man genom musik kan få det till ett lustfyllt lärande i språkutvecklingen och inflytande, matematik. Enligt lpo-94 skall jag se till att barnen "lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och

Huvudsyftet med den vetenskapliga artikeln är att lyfta att du som pedagog kan använda musik som ett hjälpmedel i din undervisning då som Salmon tar upp i texten, genom musik utveckla barnens kreativitet och deras tänkande. Jag vill lyfta ett citat som en flicka på sex år säger ” When I hear music, I create stories in my mind” där projektet redan bevisat att musik väcker tankar eller man svävar iväg i sina egna tankar. Projektet har sin punkt att man skall ta tillvara på detta i miljön och lärandet i skolan.

Salmon (2010) lyfter att genom att vara medveten om vad musik har för påverkan för barns lärande gällande att läsning och skriften blir involverad då barnens nyfikenhet väcks och en känsla att vilja kunna förmedla sin känsla till andra. Musik stimulerar barns fantasi och kreativitet genom att du som pedagog väljer ut låtar som du har ett syfte med, att barnen skall infinna en viss känsla eller ett gammalt minne som de kan förknippa med glädje, sorg med mera för att deras lust till att vilja uttrycka sig.

Hon lyfter även hur man kan arbeta mer med musik i klassrummen och utnyttja miljön som filmskapare ofta utnyttjar ljudlandskapet som finns och effekterna från att när det är spännande lägga till ljud som förstärker den känslan. Att vi som pedagoger ska ta tillvara på barnens känslor för att deras tänkande, läsande, målande och skrivande ska bli mer effektivt i deras lärande och mognad men även samt nyfikenhet. Vygotsky säger att det inte spelar någon roll vad som kommer först, tanken eller språket då detta inte kan ske i ett isolerat lärande Salmon (2010).

IRA international reading association tycker att man skall lägga in musik i läroplanen då det är bevisat att barn genom musik visar en process från tanken till bild eller text. Då för att musiken skulle bli ett vanligare inslag i verksamheten och inte bara när man har tid till exempel just för att musik är ett bra hjälpmedel för att barns lärande.

Studien var ett forskningsprojekt som utgick från en förskola och upp till förstaklass som var Reggio inspirerat och pågick även under ett skriftsommarläger. Målet med projektet var att ta reda på hur barnen tänker och att öka barnens fantasi och att översätta tanken till skrift eller målande för att kunna följa barnens utveckling. Salmon lyfter Gardner att musik är något som man är bland det första man utvecklar och det spelar ingen roll om man spelar sjunger alla utvecklar vi ett band till musik där känslor är ett ledande ämne.

Jag anser att Salmons (2010) syn på att använda musik i verksamheten för att barnen skall utveckla större nyfikenhet och utöka sin fantasi är en bra syn och att projektet som hon skriver om verkar vara ett fungerande projekt men att man hade kunnat utveckla projektet och gjort det i många fler städer, länder för att verkligen kunna ha ett bra underlag som ingen kan motsätta att musik är ett bra hjälpmedel i barns lärande i sitt sätt att uttrycka sig.

En punkt som Salmon kan ha förbisatt är att alla inte kanske är fullt kapbala till att ta till sig ett nytt sätt att hjälpa lärandet i skrift och läsningen att verkligen kunna stödja som jag lyft innan med mer människor som deltagigt i projektet. Men jag anser annars att hon har stöd från IRA som jag lyft i texten ovan som anser att man skall tillämpa musik i verksamheten då detta utvecklar barns fantasi och kreativhet NAEYC national association for the education of young children 1998.

tillsammans med andra," och att att använda musik som ett hjälp att nå detta mål tycker jag är ett bra arbetsmetod.

Min vetenskapliga artikel

Musikprojekt!

Musikprojektet för min del blev inte som jag själv hade tänkt mig från början. Men överlag så blev det väldigt bra ändå. Vilket leder till första punkten i detta musikprojekt ALLA HAR VI OLIKA VILJOR. Hur gör man i en stor grupp för att komma överens eller ens komma till skott?
Vi diskuterade alla i storgrupp till en början men sen efter att man kommit överens om VAD man skulle göra och VAD behöver vi för att kunna utföra musikprojektet. Vi valde att vi skulle ha en musikteater och att den skulle handla om den gröna draken. Det vi gjorde var att skriva ner allt som behövdes vi kom fram till olika grupper behövdes för att kunna sätta upp en teater. Får slänga in att vi hade redan planerat lite innan musikprojektet satte igång så temat var klart och låtarna vi skulle ha till teatern handlade om en grön drake som var en del av kursen att skapa en låt mer om det i ett annat inlägg. Vi delade in oss i grupperna Musikgruppen, Drama/manusgruppen, Rekvisita/ljusgruppen vilket underlättade då vi blev i smågrupper.
Men i ett stort projekt är kommunkation viktig så vi utsåg en i varje grupp att vara huvudansvarig för att vara underättad om hur alla låg till och vad som var viktigt att veta. Vi hade även stormöte i storgrupp för att alla skulle kunna dela tankar, ideer och för att veta hur vi låg till i processen,

Jag var i musikgruppen detta föll sig naturligt för att jag gillar att spela gitarr och sånt. Vi i musikgruppen betsod av mig, Malou, Sara, Sandra och Tetuta. Vi valde att lägga upp planeringen som så att vi skulle lära oss en låt per dag. Men detta gick snabbare än vad vi hade trott vilket handlar om att vi blev mer samspelta och självförtroendet att jag kan ökade.

Efter några dagar började vi öva tillsammans med dramagruppen och en kör skapades då vi i musikgruppen var till en början för fokuserade på spelandet en sjungandet. Men även det blev bättre då vi kände oss trygga i rollen som musiker.

Föreställningarna
Första föreställningen: Var det en förskoleklass på 27 barn som kom och skulle kolla. Vi i klassen var alla förväntansfulla och alla hade en sådan energi och stämmningen var koncentread. Jag var till en början inte ett dugg nervös. Men när väl barnen kom in och satte sig blev jag otroligt nervös. Detta var för att man ville att det skulle bli så bra som möjligt då barnen såg så förväntansfulla ut. Barnen gav så myycket glädje och de var helt med på noterna och var delaktiga och kom med olika förslag till draken draco.
Dag 2 andra och tredje föreställningen
Var inte samma stämming som dagen innan då alla var tömda på energi sen dagen innan. Men föreställningen gick jättebra den med som gårdagen och barnen var lika delaktiga som barnen dagen innan varit. Vi hade två föreställningar på dag 2 och den sista var för studenter och klasskamraters barn. Att spela för vuxna visade sig vara svårare då de vuxna inte gav samma respons som barnen gjorde under föreställningen. Vi fick bra respons även från de vuxna men att till nästa dag vara mer laddade med energi.
Dag 3 sista föreställningen
Grand finale alla var vi laddade inför denna sista föreställning. Detta för att det var examination men även för att det var den sista vi skulle göra. Allt gick bra även denna gång. Jag missade lite själv under mitt gitarrspelande och från ingenstans går gitarren och blir ostämd men annars var det inga större problem. Även här var barnen delaktiga och förstod vad vi ville förmedla och under varje föreställning vi haft så har barnen haft så bra kommentarer på allt. Det har varit en härlig upplevelse att få vara en del av en sån stor process och att slutprodukten blev så himla bra.

I vår Musikteater har vi i handlingen fått med delar av läroplanen så faller sig det naturligt att man får in olika delar i en process utan att igentligen vara medvetna om det Naturvetenskap, moraliska värderingar, motorik, matematik, språk, samarbete, inflytande, delaktighet, identitet...

Vad har vi lärt oss under musikprojektet? I vår process har vi blivit tryggare och samspelta som en grupp, lärt oss att lyssna och respektera varandras olikheter. Jag som person har utvecklas genom att skapa tillsammans med mina klasskamrater tänk att göra det i en barngrupp. Barnen skulle utvecklas som jag sjölv känner att jag gjort. Detta genom att använda sig utav estetiska ämnen.

Övning mer kören

Hejdåballonger till barnen

Slutsången hejhå tack och adjö

Marie,Karin,Anna

Jag, Teuta, Sandra

Bilder knyckta från Malin och Katta.

Enkät!

Vi fick i uppgift att skapa en enkät! I min grupp valde vi att undersöka hur människors musikvanor ser ut om det finns någon skillnad genarationer emellan. Efter att vi diskuterat så var det bara att börja. Vårt syfte blev med undersökningen att se om det finns skillnader mellan musikvanor i olika åldrar och mellan könen i Borås stad. våra frågeställningar:

1. Vilken genre föredrar personen att lyssna på?

2. Vilken artefakt använder de för att lyssna till musik?

3. Hur ofta han/hon hade musiklektion i grundskolan.

4. Hur många timmar han/hon lyssnar medvetet till musik per vecka.

Vi valde att ha en urvalsgrupp mellan 10 år upp till 70+ då vi ville ha en spridningen åldrarna emellan.

Vad man ska tänka på när man utför en undersökning är att se till de etiska principerna som är att man utgår från Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer.

Det vi har tagit hänsyn till är de allmänna kraven som man ska följa när man utför någon form av undersökning. Det första kravet är informationskravet som innebär att deltagarna ska bli informerade om i vilket syfte undersökningen görs, detta gjordes i informationsstycket i början av enkäten. Det andra kravet är samtyckeskravet som handlar om att man ska förklara att undersökningen är frivillig och att alla som deltar har rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Konfidentialkravet betyder att alla som medverkar i undersökningen ska vara anonyma, varken plats eller personer får nämnas vid namn. Det sista kravet är nyttjandekravet som innebär att uppgifterna enbart får användas till den aktuella undersökningen.

Vi valde att själva dela ut enkäten och vara närvarande då vi hade ett pressat tidsschema. Vilket visade sig vara effektivt då detta var klart på en dag. Men som i alla uppgifter man stöter på upptäcker man under processen vad man hade kunnat gjort annorlunda då vi i våra urvalsgrupper inte att en så markant spridning i åldrarna. Vilket leder till att undersökningen inte är pålitlig då man gjort den i en mindre skala.

Men i vårt resultat kunde vi se att det fanns skillnader mellan de olika åldrarna nedan kommer vår enkät och resultat i form av tabeller.

Hej! Vi är fyra lärarstuderande vid Högskolan i Borås och läser specialisering Musik. Som en del i vår utbildning skall vi göra en undersökning i form av en enkät. Vi har valt att undersöka personers musikvanor i Borås stad. Vi skulle tycka det var intressant att se hur skillnader eller likheter i musikvanor ser ut beroende på kön och ålder i Borås stad. Vi förhåller oss till de etiska principer som är fastställda av Vetenskapsrådet. Detta innebär att alla som deltar är anonyma och era svarsalternativ endast kommer att visas i lärande syfte.

Vi är tacksamma att du tar dig tid att besvara följande frågor. Vi uppskattar att du markerar genom att endast ringa in ett svarsalternativ om inte annat anges i frågan.

Vänliga hälsningar! Sara Svensson, Sofie Hellgren, Emelie Andersson & Sanja Magnusson

~~~*~~~~~~*~~~Musiksmak och vanor~~~*~~~~~~*~~~

Kön

Kvinna Man

Ålder

10 – 19år 20 – 29år 30 – 39år 40 – 49år 50 – 59år 60 – 69år 70+år

1. Vilken genre föredrar du att lyssna på?

(Bilaga 1)

Rock Pop RnB Dansband Annat_____________________

1.a. Hur många timmar per vecka lyssnar medvetet på musik

_______________________________________________________________

1.b. Skulle du säga att musik är en viktig del i ditt liv?

Inte alls viktig Mindre viktig Viktig Mycket viktig Vet ej

2. Hur lyssnar du vanligtvis på musik?

Radio Ipod-Mp3 Dator CD Annat___________________________

2.a. Om/när du lyssnar på radion vilken radiokanal lyssnar du mest på?

Sveriges Radio Rix Fm Mix Megapol Bandit Rock

Annat____________________________

2.b. Hur många cd-skivor finns det i ditt befintliga boende?

(Bilaga 1)

Färre än 10st 10-15st 16-19st 20-25st 25-30st Fler än 30st

2.c. Hur många kassettband finns det i ditt befintliga boende?

Färre än 10st 10-15st 16-19st 20-25st 25-30st Fler än 30st

2.d. Hur många lp-skivor finns det i ditt befintliga boende?

Färre än 10st 10-15st 16-19st 20-25st 25-30st Fler än 30st

2.e. Om du lyssnar på musik via datorn vilket tillvägagångssätt har du? ( Du kan ringa in fler alternativ)

Spotify YouTube Itunes Nerladdad musik MySpace

Annat_________________________________________________

3. Hur ofta har/hade du musiklektion i grundskolan?

5 gånger/v 2 gånger/v 1 gång/v 2 gånger/mån Aldrig

3.a. Kan du spela något instrument?(Svarar du ja, fortsätt med fråga 3c.)

Ja Nej

3.b. Skulle du vilja lära dig?

Ja Nej Vet ej

3.c. Växte/Växer du upp i ett musikaliskt hem?

Stämmer inte Stämmer Varken ja eller nej Stämmer ganska bra Stämmer jättebra

3.d. Jag tittar på musikprogram/musiktävlingar på tv.

Aldrig i livet Ibland, beror på.. Javisst! Jätte kul!

Här hade jag tänkt lägga in en figur men eftersom jag är inte så teknikslagd så är det helt omöjligt men kan ge en kort förklaring till figuren. Vi valde att kategoriera åldrarna mellan 10-19, 20-29, 30-39, 40-49, 50-59, 60-69 70+ som fick varsin färg i figuren. då vi förde in datan i programmet om vad för artefakt de använder av lyssnadet av musik. Så från figuren så fick vi fram att det endast är individer i åldersgruppen mellan 10-49år som använder datorn eller Ipod/Mp3 när de lyssnar till musik. Åldersgruppen 50-70år har markerat att de i störst utsträckning använder radion när de lyssnar på musik. I fältet för radio återfinner vi alla åldersgrupper förutom 10-19års gruppen.

Att använd enkät är ett bra sätt att ta reda på vad barnen eller föräldrar vill förbättra eller saknar i verksamheten även personal. Jag anser att det är ett bra redskap då man har möjligheten att förbättra och gör en medveten om att barnen och föräldrarna ska ha inflytande enligt läroplanen skall ge möjligheten att barnen "utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, samt beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten"